» This is how you remind me..
Åsikter, åsikter och ännu mer åsikter. Alla har väl vi alla olika åsikter om allt, eller hur?
Just nu, i detta inlägg tänkte jag skriva min åsikt om stöttning.
Hur ser vi just på ordet stöttning? Är det bara en klapp på ryggen när man ramlade och skrapade i knäna eller ställer man upp med hela sin själ och verkligen hjälper till när det händer något?
Mina närmsta vänner, eller min syster förtjänar det bästa helt enkelt..
Själv så ställer jag upp, i vått och torrt. Vänner runt omkring ska kunna vara trygga och må bra och finns det något i vägen så försöker man vara till hjälp.
Man finns där, även om man inte har de kloka orden eller säger så mycket, så finns man där i bakrunden, man finns om någon behöver prata och en axel att gråta emot.
Men stöttning behöver inte vara ord, utan kan vara tyst som vinden.
Återigen kopplar jag tillbaka till ridningen..
Jag ville inte ha ord, meningar och skrik. Jag ville helst inte prata på tävlingarna. Folk trodde jag var sur, när jag egentligen bara var i min bubbla, fokuserad på mej själv, hästen och min ridning.
Efter min sista start lättade jag på trycket och kom såsmåningom ut ur min bubbla.
Efter en dålig runda kunde det ta ett tag, medans efter en grym runda gick det lättare.
Dock är tyst stöttning bra till en viss gräns, precis som den "andra" stöttning tycker jag. Jag behöver tyst stöttning lika mycket som jag behöver Camilla stå där vid staketet och skrika med full hals att jag ska sikta mot stjärnorna. Skrika att jag kan liksom.
Jag hyllar allt folk runt omkring mej, mina päron och mina underbara hästskötare jag haft under alla dessa tävlingar jag åkt på. Tack!
Då, under tävlingarna var det mest tyst kommunikation. Jag fick tyst stöttning och det var guld. Pressen kändes inte lika stor. Man fick alltid ett leende när Camilla kom med roliga kommentarer och idéer, haha.
^Den stöttning jag fick här under detta ridpasset var grymt. Jag fick känna på press, stress och att jag klarade av det jag gjorde. Trots mycket skrik att jag inte klarade av det, haha.^
Men det behöver inte bara vara inom ridningen, utan om allt ju. Skolan, fotbollen, den killen du är helt såld på. Allt! Det behöver ju inte vara något som är jobbigt bara för att man behöver extra stöttning.. Right? ;)
Så bara för att du inte säger något, kan det vara en stor hjälp ändå.
Ha en bra fredag, själv ska jag sitta inne med pjamasbyxorna på och inte röra mej ur fläcken. Kanske går ut och går med Fredrika, eller inte. Ska upp relativt tidigt imorgon och åka ut till stallet och rid den ponnyn ni vet, så det blir att hoppa i säng inte alltför sent.
Puss!
Trackback
