Började med att jag blev skjutsad till stallet för bror min hade busskortet. Hämtade Lakrits i hagen medans Annika tränade för någon tränare i paddocken. Han var lugn och sammarbetsvillig när jag stod och fipplade med elstänglet. Han stod lugnt inne i stallet och tyckte antagligen det var skönt att bli ompysslad. Ryktade extra länge och väntade in Annika från hennes träning. 

 

Benskydd fram och bak, sadel på och sen blev han lite vresig när jag skulle tränsa. Fick lite hjälp och då gick det bättre. 

 

I paddocken började jag med att leda runt honom, testade så att han lyssnade på gas och broms. Först i skritt sedan i trav. Några gånger ville han nästan hoppa upp i famnen på mej, men det korrigerade jag lätt och då gick han fint bredvid. 

 

Travade runt i båda berven och vad glad han blev! Har nästan aldrig sett en häst som har vart så positiv av att bara springa runt med en människa bredvid som knappt inte har någon konditon alls. I och för sig, hade jag vart Lakrits hade jag också vart glad. Springa fort för att se om personen hänger med, haha. ;)

Gick ialla fall bra.

 

Ridningen gick huur bra som helst. Han börjar så smått följa min ledande tygeltag och förstå ryttaren på ryggen än den som går på marken. Framsteg! Travade några varv i sträck utan att han gjorde några fina luftsprång.

Åh, vad glar man blir!

 

Sist, men inte minst knäppte Annika loss grumskaftet från bettet för att bara gå bredvid honom. Jag fick styra mer själv och han lyssnade förvånadsvärt bra på mej. 

 

Imorgon åker jag ut igen och hoppas jag att jag möts av en lika positiv häst! :)