» Träning, 2 november 2013. Zepharos.
"Jag tyckte att mitt upplägg på träningen var bra. Jag fick honom dit jag ville vi hade sjukt kul!"
Ni kanske undrar varför jag rider Zepharos. Jo! Annika har inte så mycket tid och sen den "vanliga" medryttaren har mycket i skolan. Jag passar på att utveckla mej själv och jag säger ju knappats nej till en grym dressyrhäst. Jag kommer absolut inte sluta med Lakrits, men detta är med så jag har något "som jag kan rida lite mer själv". Låter lite konstigt, men vi kan ju inte göra så mycket med Lakrits än.
Jag red i en timma, skrittade fram i båda varven och fick igång bakbenen. Kortade sedan upp tyglarna för att böja och ställa. Gick in på volter, gjorde öppnor, bytte varv. Arbetade ett tag med skänkelvikningar. Hans hals skulle vara rund och han skulle lyssna. Han var superfin i vänstervarvet, men så fick jag jobba ännu hårdare med höger. I traven jobbade jag nästan med samma saker. Volter och mycket skänkelvikningar. Han skulle gå kvar i samma tempo och inte bita tag och springa på.
"Jag måste tänka på att sitta upprätt, axlar bak och inte vika mina handleder. Får inte glömma att använda benen även om han är pigg och försöker springa på, då blir han bara tom."
Skrittpaus på långa tyglar. Frustade och hade öronen spikade framåt.
Galoppen, hmm, vad ska jag säga? Han har en grym galopp, dock är han väldigt klämmig, han skiter i mina hjälper och spakar backut när jag lägger på spöet. När han har gett sig är det som en dröm, helt en underbar känsla. Kan vara för att jag inte vet vart hans "knappar" sitter och kanske det är därför han testar mej.
Paus på långa tyglar igen.
Som en liten avslutning red jag genom LB:1 programmet.
Låter kanske lite konstigt, men jag drömde mej bort under de minuterna. Jag hade vita ridbyxor, knäppt skjorta och nyinköpt kavaj samt nyputsade stövlar. *drömmer mej bort ännu en gång*
Jag kan inte sätta ord på hur mycket jag saknar att vara ute och fajtas om den blågula. Ni anar inte.
Jag är helt klart NÖJD med dagens ridpass. Jag hade en bra känsla och var hela tiden positiv, även om inte allt var 100% perfekt.
Hoppas på mer tips av Annika hur jag kan rida honom ännu bättre.
Kram!
Trackback
