Gick först in som en 6a, var livrädd, liten och så himla nervös, sen 3år senare går jag in, äldst på skolan, varken rädd eller nervös.

Blir chockad när man kommer in i deltakorridoren där ett gäng små, verkligen små nervösa sjuor står. Fatta känslan när alla flyttar på sig? Hahaha, jag var precis likadan när jag gick i 6an. (och ja, alla som är yngre kommer jag kalla 6or, gammal vana, ta det inte presonligt, även om ni är 7or och 8or).

 

Men känslan tre dagar innan skolan börja, jag kände mej så grymt peppad på allt. Ta tag i mitt liv och gå in för skolan nu det sista. När jag kom in i skolan ville jag vända, springa hem och lägga mej under täcket och vakna helt färdigutbildad vid 19års åldern. Ja, det var min första känsla vid min sista skolstart på Vasaskolan.

 

Två nya klassföreståndare, dock skulle vi bara fått en, men den andra blev sjuk under sommaren och vi vet inte när hon kommer tillbaka. Typiskt..

5minuters raster genom hela veckan utom

en lång håltimma på torsdagar.

 

Jag känner en grym press, allt kommer tillbaka nu. Skolan, hästarna, stallet, allt. Bloggen kommer komma efter nu tills jag kommit tillbaka till verkligheten. Vissa veckor blir det mer, vissa mindre, beror helt på hur skolveckorna ser ut.